30 april 2014

Ett par timmar efter jag fått veta att min Lina är riktigt dålig nu, så släpper Kent sitt nya album Tigerdrottningen. Jag orkade inte ens kolla texter eller lyssna från början till slut, som jag alltid annars gör som en liten ritual.

Men så heter sista spåret (elva spår, elvan är alltid fenomenal. 747, MIDVH.) "Den andra sidan".

Den andra sidan

Jag lever litet och spartanskt

Jag sålde allt av värde, brände det ingen vill ha

Till och med kärlek har ett pris

Har du en gång varit nära blir du aldrig mera fri 

Jag tar det sista steget själv

Jag raderar mina bilder

Raderar våra mail

Och när jag blundar hörs din röst

Jag kan inte se ditt ansikte,

Det var det jag glömde först

Jag vet vad tiden är värd

Och tiden rinner iväg

En gång var jag miljonär

När vi hade all tid i världen

Jag minns exakt när svaren kom

Du och jag var halvvägs

Men till ingenstans är det långt

Vi investerade våra liv

Vi trodde vi var försäkrade för all framtid

Men tid är pengar jag svär

Vart tog all tiden vägen?

En gång var vi miljonärer

När vi hade all tid i världen

Det fanns en värld av is i hjärtat mitt

Du startade en lavin när du gav mig ditt

Det känns som om vi möttes i ett helt annat liv

Och jag vet att vi ses på den andra sidan

----------------------

Jag är tom.

Helt tom.

Jag vill inte kämpa vidare utan dig Lina.
Jag kommer aldrig radera våra mail.
Men jag vet att vi ses på den andra sidan min älskade vän.

/ J

11 april 2014

Jag är så heligt förbannat trött på cancer-Jessica. Så jag tänker pausa henne.

Det är som ett rum fyllt med vatten, men längst upp i ena hörnet finns lite luft kvar. Om man trampar vatten ett tag kan man få ett andningshål och överleva en liten stund till. Där är jag nu, och det är okej. Jag har inte kramp än, jag är inte trött än. Jag känner som att jag kan fortsätta trampa här i hörnet med näsan över vattenytan i all evighet.

Förlåt att jag inte uppdaterat er om läget. Jag röntgades för ett par veckor sedan igen. Och läget är helt oförändrat. De där små förändringarna finns kvar. De har inte växt, varken till antal eller i storlek. Om något så kan onkologerna se en minskning.

Det är såklart fantastiska nyheter, det vet jag. Men...

...men vad är förändringarna då? Vilande metastaser verkar de som kan vara rörande överens om.

En tickande bomb. Jag försöker hitta rätt trådar att klippa av för att få tickande att tystna, men jag vet inte vilka som är rätt. Blå, röd eller svart?



Så nu har jag bestämt mig för att pausa. Jag tänker inte tänka cancer. Jag tänkte ha en vår och försommar som inte innebär cancer. Och så får vi se vad som händer efter det.

Har träffat en arbetsterapeut angående fötter och händer. Fick det mycket glädjande beskedet att mina senor i händerna är inflammerade! Vilket betyder att det finns en stor chans att vi kan fixa det! Sover med skenor och stöd för fingrarna. Bökigt, men jag vänjer mig. Märker ingen skillnad än, men fick veta att det kan ta fyra till sex veckor innan jag märker någon slags resultat. Fortsätter med akupunkturen för vallningarna, med fantastiskt resultat.



Min cancer-paus kommer inte innebära bloggpaus, men kanske kommer fokus flyttas till annat. Det händer mycket i mitt liv nu, relationer förändras, vänskap förnyas och tankegångar byter banor. Och jag lovar att försöka bättra mig vad gäller uppdateringar!

/ J