Sjukt oproduktiv.

Vill mest sova. Men har rätt stora problem med det för tillfället. Ska börja på ny karta med Imovane.

Vill sova och äta godis. Men det får jag ont i magen av.

Läkarbesök på måndag, med damen som sjukskrev mig för depression. Hon ringde i går och pratade en stund, känner stort förtroende för henne. Kommer vara sjukskriven på halvtid (gissar jag) fram till operationen i januari. Och på heltid 4-6 veckor efteråt. Sedan hoppas jag att det räcker och jag kan få börja blicka framåt och må bra, och jobba heltid igen.

Funderar på att ligga i soffan i mysbyxor hela kvällen istället för att åka ner på quiz. Är man sur som en citron är man ändå inte rolig att umgås med...

Alve fick sin första vaccinering i morse. Det var ingen hit! Storasyster sa aldrig ett pip när hon var bebis och fick sprutor, men en övertrött lillebror gillade inte det alls. Iofs tvångsvägde och tvångsmätte vi honom innan under stor protest. Jag lyfte upp honom som nakenfis för att trösta, då kissade han ner hela mig som tack. Så det var bara att åka hem, byta kläder och åka till jobbet. Lillkillen är inte så liten längre, väger numera 6,2 kg (kollade i suveräna BVC-appen och såg att Isa vägde samma när hon var 2 månader och 3 veckor, Alve är tre månader och en vecka i dag) och är 61,5 cm lång! Herrn är senare i utvecklingen än vad syrran var, men det kanske pojkar är över lag? Isola kunde hålla i saker och skrattade högt vid denna tiden. Alve griper tag i saker och håller en stund, främst om man sätter det i handen på honom, men släpper snart. Han har ännu inte aktivt tagit i något, alltså sett något han vill ha och sträckt sig efter det. Griper mest efter saker som är framför honom i sittern. Skrattet är nära, det där riktigt höga ni vet. Han fnittrar en del. Och snackar massa goja. OM han är på bra humör. Vilket han är om pappan är i närheten. Snacka om pappas kille! Han sitter inte så stadigt, i Bumbo eller famnen - det gjorde Isa vid den tiden. Om en vecka drygt så vände vi henne framåt i BabyBjörnen, vilket känns extremt osannolikt med lille Alve. Eller är det så att andra barnet kanske får vara mindre längre? Att man inte stressar fram allt så?

Nu blev det ett Alve-inlägg. Men det är bra, då kan jag gå tillbaka och läsa när jag väl sätter mig och ska fylla i hans "Mina första år"-boken. Hehe. När han tar studenten eller något...

Tisdag-torsdag åker vi till Felix och AK i Sthlm igen. Jag längtar! Ska försöka boka in en Gbg-tripp också innan operationen, men får se om det hinns med. Annars blir det inte förrän till våren och det känns som en mindre evighet dit.

/ J