Väntar.

På besked från M om vilken cancersort (men vilka finns det då!?) det är hon har i bröstet, när hon ska börja med cytostatika och hur det ska gå till rent praktiskt. Väntar på det och på bussen hem efter första heltidsarbetande dagen.

Under tiden pluggar jag på om cytostatikabehandlingar och biverkningar och illamående och allt. Det är ju som menat att jag ska vara arbetslös från 15 mars och kunna vara med M under alla sjukhusbesök och behandling och skit som inte maken P kan eller orkar vara där för.

Fick första kallelsen i går, såklart den veckan jag är i Berlin. Ringde i dag och skulle boka om, lediga tiden innan det var för snabbt och veckan efter är min läkare inte där. Så det blir två veckor efter, alltså 8 veckor efter första röntgen. Det skulle gå 4-6. Men hellre 8 veckor än 3, hellre att man ser något ordentligt. Det gällde förändringen ovanför slidtappen som vi är minst oroliga för dessutom.

Nu väntar vi in ett brunt vadderat kuvert med kallelse till lungröntgen och en miniflaska kontrastvätska. Och ett samtal om vad Onkologen tycker om allt. Förra gången tyckte han "töm henne på det som går". Nu är jag lite orolig att han tycker jag ska göra något annat drastiskt.

/ J