Det var inte samma ganska snälla cancer som tidigare. Det var aggressivare äggstockscancer. Det tog tre vändor i labbet för att få min läkare att tro på det. Patologerna i Växjö säger att det är samma som tidigare, och onkologen i Lund säger att det är elak cancer. Min läkare vill ju veta om det varit elak cancer hela tiden då och vad som kan tänkas finnas i övriga kroppen.
Nu väntar en JEFLA operation till. Jag bröt ihop helt av det beskedet kan jag meddela. Jag hade googlat, såklart, och kommit fram till att mötet hos läkaren antingen skulle handla om strålning eller cellgifter. Så när operation slängdes in i bilden knockades jag. Och sa "snälla ge mig hellre cellgiftet". Vilket kanske låter sjukt, men jag hatar att opereras. Jag opererades 2 och 7 januari i år och har fortfarande en del av såret öppet. Jag kommer alltså inte hinna läka klart och hinna bada med dottern och sonen innan det är dags igen. Jag kan äntligen lyfta Alve obehindrat och nu så är det dags igen. Jag är SÅ ledsen över detta.
Men jag ska ner i Lund och de ska försöka göra titthålsoperation och snälla snälla låt det gå.
Inte roligt att ringa nya chefen och meddela. Men han sa senast i dag att han gillar mig och vill ha mig kvar. Jag erbjöd mig att riva kontraktet nämligen.
Blir det titthål så handlar det om två veckors sjukskriven och jag kan jobba hemifrån. För jag vill. Inte för jag måste.
Isola frågade Tåbbe varför hon inte fick vara med på sjukhuset och han förklarade att ibland måste vuxna prata om svåra saker som hon inte ska behöva höra. När vi kom hem berättade vi att mamma måste åka bort för att opereras igen och hon får nog sova hos moster Jessica ett par dagar. Hon sa ok, gick in på sitt rum och lekte och kom tillbaka ganska snabbt och sa: "Mamma, hur var det nu man får de där bollarna i kroppen?" När hon var mindre trodde hon jag hade svalt tumörerna <3
Speedplanerar klart Alves dop 6 april och Isolas kalas 4 maj just nu. OM operationen kan få bli precis efter dopet hinner jag förhoppningsvis vara med på bägge. Fick mail från vän i dag om att hon och hennes kompisar kan sy maskeraddräkterna jag tänkt göra åt vår familj <3
Alla planer försvann igen. Och som maken sa. "Vi borde lärt oss att det är lönlöst att planera något, men man blir så ledsen varje gång vi måste tänka om." Vi hade planerat in lite löst både Legoland i vår och Stockholm med Junibacken bara jag och Isola i maj och massa annat kul...
Fast jag tänker boka resa till Turkiet i oktober nu. Med avbeställningsskydd. För dit ska vi. Och då är jag helt frisk, går på kontroll var tredje månad och om fem år har jag fest.
Usch, till och med jag börjar känna hur repigt det där låter gång på gång...
Jag orkar inte ens gå in på planerna för framtiden om nu körtlarna innehåller cancer. Men kanske kan jag och Maria få cellgifterna samtidigt då. Så det finns en mening med något.
/ J
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar