Om fem och en halv timme ringer klockan. Katta hämtar mig och Isa. Dags för behandling nummer två. Förra natten-före var jag nervös och kunde inte sova. Denna natten-före kan jag inte sova, mest för att jag vet vad som väntar. Nu är det dags att må illa igen. Kräkas. Förlora all smak, allt smakar metall och vatten går inte att dricka. Hungrig men allt smakar apa. Sedan kommer värken. Den strålande värken i leder och muskler. Den förlamande tröttheten. Och så den hemska dånande smärtan i fotsulorna och handflatorna.
Blä.
Dagen innan rond två blev en kanondag. Cyklade till VC i morse för blodprover och för träff med barnpsykolog på BHV. Jag klarade den låååånga branta (i mina ögon) backen mellan Furutåskolan och VC! En man cyklade framför med barnsadel och tillhörande barn. Jag ville ta en megafon och skrika "OKEJ, DU KLARADE BACKEN MED BARN DÄRBAK - MEN JAG KLARADE DEN MED METASTASER I LUNGORNA!!!" Det gjorde jag förstås inte, men studsade med lätta steg in till sköterskan som stack mig så bra.
Efteråt väntade familjemys, bad i poolen och spontanhäng med förskolekompisen V med mamma! Senare bjöd vi Carin och Emy på middag, och jag påmindes än en gång om hur bra jag mår av mina tjejer.
Helgen spenderade vi i Åhus, men den familjen där (min!) förtjänar ett helt eget inlägg! Älskar!
Nu snarkar Tåbbe och jag ska försöka ladda om inför vad som komma skall.
/ J
Jessica!
SvaraRaderaJag har sett dina bilder på Instagram och de gör mig både glad och ledsen. Jag ser ett glöd i dina ögon, som är fantastiskt! Jag ser också att du kämpar mot illamående och andra biverkningar. Du kommer att fixa det här och en av anledningarna är din lilla flicka, som ligger bredvid dig och som sover så lugnt och tryggt.
Kramar från Ann-Margrethe