FF!

Eller nja. Men är i alla fall ensam hemma. Make och barn sitter just nu på tåg mot Sthlm och sedan vidare mot Sundsvall. Jag vinkade hejdå och åkte till jobbet där jag nu sitter och försöker få något gjort. Ska jobba till fyra tänkte jag, och sedan åka ner på stan för lite ärenden. Lindex har halva reapriset nu, men antar att bebiskläderna är slut. Alve kan nog byta till 62 om ett par veckor, och när jag gick igenom den storleken i går insåg jag att han har EN body och FYRA pyjamaser. Typ. Och kanske fem byxor. Shopping it is.

I morgon ska jag äta middag med nyflyttad kompis, onsdag middag och tjejhäng och nagelfix med annan kompis, och så rullar veckan på med musikquiz och tapaskväll. Enda ensamma kvällarna är nog i kväll och lördag-söndag. Jag ska försöka slappa, sova och rädda smultronplantorna på balkongen. Och kolla sjukt många serier.

Ska försöka hinna tillbaka en vända till Sthlm eftersom jag blev fortsatt sjukskriven 50 procent november ut.

Varför skriver jag detta meningslösa inlägg egentligen? Bättre att korra vidare.

/ J

Bra dag.

Jag hoppas den förblir bra. Hemsjukvården kom som vanligt 07:45. Då hade jag duschat, sminkat mig och var helt redo. Dessutom hade jag Alve uppe som var på toppenhumör, så skönt att hinna mysa med honom en stund också. Nu jobb 9-13, sedan första mötet med kuratorn 13:30. Drop-in-fika på dagis mellan 15-17, sen är jag ensam med barnen för pappan ska på jobbkalas. Kvällen kommer bestå av att packa, när barnen somnat. Jag och Alve åker till Sthlm i morgon. 06:24 går bussen till tåget. Fi fan. Sen hämtar make och dotter oss i Alvesta fredagkväll, jag körs direkt till förfest och sedan releasefest för kompisars nya skiva. Så packa till mig och Alve, och packa kläder, smink, hårfix och allt annat som behövs i en separat väska som Tåbbe får ta med. Tur förkalaset är hos vänner så jag kan svida om där!

Jag längtar mig tokig efter morgondagen!

/ J

Blinddate.

Jag hade min livs första i helgen! Eller nä. Jag insåg just att min livs första faktiskt ledde till ett förhållande med min första kärlek -97. Men okej, i vuxen ålder då!

Jag och Emma träffades på Familjeliv. Detta forum som jag både hatat och älskat, och numera inte har någon relation till alls. Men det hör inte till saken. I alla fall, vi båda fick missfall ungefär samtidigt och blev gravida igen nästan exakt samtidigt. Sedan dess har vi följts åt, och med tiden blivit, ja. Jag vet inte hur jag ska beskriva det? Det finns människor i mitt liv som benämns som bästa vänner, som inte vet det som Emma vet om mig. Det ÄR ju lättare att ösa ur sig hos någon som inte har en bild av vem man är. Från början.

Anyhow. I lördags var det så dags efter fem års vänskap via webb och sms. Emma hade förberett mig på att HON var nervös, så det smittade av sig på mig sista timmen. Men innerst inne fattade jag att det inte var något att vara nervös för, klart vi skulle klicka! Och det enda jag förvånades över var längden på damen, annars var det precis som "vanligt" och som det ska vara.

Timmarna flög förbi alldeles för fort. Tur i oturen var maken hemma, men kanske mest tur eftersom han också insåg vilken pärla hon är. Så nu ska familjen Skarpsvärd bege sig till Nrkpg för att hälsa på! Jag vill såklart träffa son och make i familjen Lang också, nu var det mamma och E :)

Jag måste nog säga att lördagen var bättre än vilket lyckopiller eller smärtstillande som helst just nu! Önskar bara att tiden kunde stannat där och då, vi skulle behöva sitta ensamma några dagar för att tjöta om allt vi vill!

Fina fina Emma!

/ J

En plan.

Min läkare ringde i går kväll. Hon är fantastisk på alla sätt och vis.

Nya blodprover lämnas redan på måndag. Påskyndning av resultat så hon hör av sig på fredag. Då befinner jag mig hos bästa vänner i Sthlm, så då är jag uppbackad vid dåliga besked. UL-tiden den 5 november behåller vi så länge, men om proverna är ytterligare förhöjda så blir den förstås tidigarelagd. Tur i oturen är att Tåbbe åker till Sundsvall med barnen vecka 44... OM det nu blir påskyndat menar jag. Jaja, den dagen den sorgen.

Nu ska jag försöka jobba lite, i eftermiddag ska pappan och dottern till badhuset medan jag och Alve stannar hemma och myser. I morgon kommer finaste vän med dotter (Isa är sjukt peppad!) och det ska bli SÅ roligt att äntligen ses på riktigt :) Det ska bli en bra helg helt enkelt!

/ J

Så många frågor.

Dinosauren från Kvinnokliniken (säkert jättetrevlig, men låter som hon vore 150 år) ringde nyss och meddelade mitt exakta Ca 125-värde. Vilket faktiskt inte var SÅ högt som jag trodde. Jag bad henne be min läkare ringa mig, för huvudet bubblar av frågor jag glömt ställa. Hon visste dock inte om hon skulle ringa i dag eller i morgon, men skulle hälsa att det var bråttom.

Ringde efter påtryckningar i går från maken även kuratorn igen. Som jag dragit mig för att kontakta. Men ringde i dag, fick tid till onsdag nästa vecka.

Pratade med min cancermentor i går också, finaste Lina. Hon opereras för miljonte gången känns det som den 15 november, nu har de hittat tumörer i gallan på henne. Hon har också fått problem med tabletter, eftersom som hon sa: "Det är det enda sättet för sådana som oss att fly ångesten". Men nu har hon fått byta till några som tar bort ångesten men inte gör henne hög. Jag ska be att få testa dem också. Jag älskar att vara hög, men känner ju att varningsklockorna ringer som fasen när jag hela tiden måste öka dosen. Lina borde vara död i dag, med alla hennes cancrar - läkarna är chockade över att hon lever och mår så pass bra som hon gör. Hennes odds att hon lever om fem år är 24 procent.

Blir inte mycket gjort på jobbet i dag. Googlar mest återfall. Men det är väl förståeligt. Hoppas jag. Ska åka hem i tid för att hämta Isa på dagis så vi kan ha följe hem allihopa. Hon på cykel och Alve i vagn.

Jag är så glad över min underbara dotter, fantastiska son, otroliga make och fina vänner. Jag känner mig inte ensam i kampen alls.

/ J

Återfall.

Det här med att behöva meddela alla nära och kära att cancerproverna var förhöjda och det tyder på återfall... Det suger!

Det kan fortfarande vara en konstig cysta, men antagligen inte.

/ J

Veckoplanering

Har från och med i dag börjat jobba halvtid, alltså fyra timmar om dagen. Det ska kombineras med läkarbesök, kuratorbesök, familjekuratorsbesök, bb-fotografering, umgås med vän sedan länge, tvätta och träffa familjen. Och baka inför morgonkvällens häng med vän.

Och på lördag får vi finbesök! Ska bli så kul. Jag har nästan som fjärilar i magen :) Googlar lchf-aktigt fika så jag kan baka något. Vi får se. Eller så blir det finncrips med kaffe. Det vet jag att hon gillar ;)

/ J

I går hade förresten jag och dottern en tjejdag. Vi tog bussen till stan, åt lunch på McD (eller ja, hon åt, jag klarar inte fler nuggets i mitt liv ever), gick på bio och shoppade lite. SÅ mysigt. Älskade finaste unge!

Fredag.

Sitter på jobbet, sippar te och äter torra finncrisp som jag hittade i köket på ovanvåningen. Frukost hanns inte med hemma, dessutom är jag inte frukostperson egentligen. Vaknade vid åtta, Alve har haft feber och varit tokförkyld några dagar. Nu har dessutom hans ena öga svullnat upp (ser ut som en blåklocka och undrar om det kan vara så att han faktiskt knockat sig själv?) men rinner eller kladdar ingenting. Ringde BVC som ville ha dit oss för feberns skull, så 13:40 ska vi dit. Jag informerade familjen innan jag åkte till jobbet och vi bestämde att alla följer med, och att vi GÅR dit. Jag måste få röra mig lite. Sitter bara på bussen och jobbet och i soffan.

Vikten ligger ett par kilo under inskrivningsvikt, vilket inte är konstigt eftersom knark tar bort aptiten på mig. Men det hääänger och jag mår dåligt. För första gången mår jag riktigt dåligt över magen som ser ut som ett slagfält. Ärr kors och tvärs, till höger och vänster. Och detta häng. Fick inga bristningar alls med Alve, det får vara trösten. Jag vill trrrrrräääääääna! När jag tränar äter jag per automatik bra. Nu blir det en liten kamp att låta bli att äta fel. Jag mår inte bra av sockret. Inte som min fina Emma, utan mitt sätter sig verkligen fysiskt. Jag får kramper och mår skit. Om jag äter godis på kvällen är risken väldigt stor att jag ligger i kramper och sedan avdäckad av knark till eftermiddagen dagen efter. So not worth it. Men jag testar då och då, och senaste som fikatesten har faktiskt funkat. Om jag tar lite lite. Men så tänker jag igen - det är ju inte värt det. Dels inte värt att chansa på kramperna, men sen vill jag ju forma kroppen. Jag vantrivs i min kropp. Varför då stoppa hänget fullare? Men mitt problem är att jag lätt kan köra på till 15-tiden utan något förutom te eller kaffe i kroppen. Då döööör jag av hunger och är världens suraste människa. Efteråt mår jag dåligt för jag åt för snabbt och för mycket så då blir det magknip och surt humör för det. För att inte snacka om tröttheten.

Men det är svårt att tvinga i sig mellanmål och regelbunden mat när man inte har någon aptit. Jag vill bara dricka läsk men det får jag ont i magen av.

Svammel. Nu jobb.

/ J

Bakfull.

Fast tablettbakis. Något läskigare. Eller ja, det läskiga är ju hur lätt det är att bli beroende av just tabletter. I alla fall för mig, för jag fullkomligt älskar neråttjack! Att få bli bedövad, slippa smärtan och få somna... Ja. Som sagt. Men jag vet ju också om hur mycket jag gillar morfinpreparat så jag försöker ju undvika så gott det går. Men i går hade jag ont ont ont, inte tagit tabletter på tre dagar (nytt rekord) och var ensam med barnen på kvällen. Nattning av stora gick bra, lilla passade på att sova just den kvarten som behövdes. Sen satte jag mig i soffan för att titta på Glee när lilla vaknade. Han är verkligen verkligen pappas pojke. Han gillar inte mamma alls just nu känns det som. När det gäller matning och lek och bus funkar det, men vid mys och sövning är det B A R A pappa. Som inte var hemma. Jag sjöng och gungande och myste på, huvudvärken kom som ett brev på posten. Antar att jag spänner mig, mina axlar känns som betong. Pappa kom hem tidigare, tack!, och jag tryckte i mig för många Tramadol. Hög som ett höghus tog jag mig till sängen, somnade och vaknade inte ens när Alve åt vid fyratiden i morse. I normala fall vaknar jag först av honom och så får jag väcka Tåbbe som kan sova sig igenom ett smärre krig.

Nu är jag trött, fluffig i huvudet, torr i munnen och känner mig väck. Dessutom sitter axlarna fortfarande vid öronen, får hela tiden påminna mig om att släppa ner dem. Huvudvärken har redan kommit smygande.

Men lillprinsen blir 8 veckor i dag! Lite liten fortfarande, men vi kämpar på. När man har barn som brukar ligga öööööver mittenstrecket på kurvan är det läskigt när det är tvärtom. Han väger strax under 4,6 (min systers ena barn vägde över 4,6 vid födsel...) men fick ju tummen upp vid läkarkontrollen på BVC.

Nu ska jag försöka jobba ett par timmar.

/ J

...har fortfarande inte fått samtal om blodprovsresultat från cancerkollen. Vilket är sjukt bra.

100 TV-serier du MÅSTE se.

Snott av Leena! Som ändå har lösenordsskyddad blogg kom jag på, så det kanske är onödigt att försöka länka! Men här är tydligen 100 serier man MÅSTE se, och hon hade sett 18. Jag landade på 62 (blåmarkerade). Sist jag gjorde ett liknande test handlade det om moderna serier enbart, och jag landade på 97 tror jag :P

Har länge tänkt pitcha en tidning om tv-serier till chefen, det är nog läge nu!

1. ”Seinfeld”, USA, 1989-1998
2. ”Sopranos”, USA, 1999-2007
3. ”Simpsons”, USA, 1989-
4. ”Dallas”, USA, 1978-1991, 2012-
5. ”Pang i bygget”, Storbritannien, 1975-1979
6. ”Twin Peaks”, USA, 1990-1991
7. ”Fem myror är fler än fyra elefanter”, Sverige, 1973-1975
8. ”The office”, Storbritannien, 2001-2003
9. ”Lost”, USA, 2004-2010
10. ”Sex and the city”, USA, 1998-2004
11. ”Vänner”, USA, 1994-2004
12. ”Six feet under”, USA, 2001-2005
13. ”Solsidan”, Sverige, 2010-
14. ”Tre kärlekar”, Sverige, 1989-1991
15. ”Skål”, USA, 1982-1993
16. ”Våra värsta år”, USA, 1987-1997
17. ”Mad men”, USA, 2007-
18. ”En förlorad värld”, Storbritannien, 1981
19. ”NileCity 105,6”, Sverige, 1995
20. ”The wire”, USA, 2002-2008
21. "Monty Pythons flygande cirkus", Storbritannien, 1969-1974
22. "Mitt så kallade liv", USA, 1994-1995
23. "Breaking bad", USA, 2008-
24. "Helt hysteriskt", Storbritannien, 1992-2012
25. "Saturday night live", USA, 1975-
26. "South Park", USA, 1997-
27. "Rötter", USA, 1977
28. "Sesame Street", USA, 1969-
29. "Vita huset", USA, 1999-2006
30. "Cosby", USA, 1984-1992
31. "Hedebyborna", Sverige, 1978-1982
32. "Deadwood", USA, 2004-2006
33. "Svenska hjärtan", Sverige, 1987-1998
34. "Riket", "Riket II", Danmark, 1994, 1997
35. "The walking dead", USA, 2010-
36. "Queer as folk", Storbritannien, 1999-2000
37. "Vi på Saltkråkan", Sverige, 1964
38. "Lödder", USA, 1977-1981
39. "Familjen Macahan", USA, 1976-1979
40. "Downton Abbey", Storbritannien, 2010-
41. "Fame", USA, 1982-1987
42. "Mupparna", Storbritannien/USA, 1976-1981
43. "Scener ur ett äktenskap", Sverige, 1973
44. "Lorry", Sverige, 1989-1995
45. "Bläckfisken", Italien, 1984-2001
46. "Game of thrones", USA, 2011-
47. "Roseanne", USA, 1988-1997
48. "Rederiet", Sverige, 1992-2002
49. "Beverly Hills", USA, 1990-2000
50. "Doctor Who", Storbritannien, 1963-1989, 2005-
51. "Spanarna på Hill Street", USA, 1981-1987
52. "Morden i Midsomer", Storbritannien, 1997-
53. "Desperate housewives", USA, 2004-2012
54. "24", USA, 2001-2010
55. "Arkiv X", USA, 1993-2002
56. "M*A*S*H", USA, 1972-1983
57. "I love Lucy", USA, 1951-1957
58. "Javisst, herr minister", "Javisst, herr premiärminister", Storbritannien, 1980-1984, 1986-1988
59. "Modern family", USA, 2009-
60. "Skins", Storbritannien, 2007-
61. "I mördarens spår", Storbritannien, 1991-2006
62. "Hammarkullen", Sverige, 1997
63. "Skånska mord", Sverige, 1986
64. "Alfred Hitchcock presenterar", USA, 1955-1965
65. "Arrested development", USA, 2003-2006
66. "Pantertanter", USA, 1985-1992
67. "Brottet", Danmark, 2007-
68. "Girls", USA, 2012-
69. "Livet runt trettio", USA, 1987-1991
70. "Nip/tuck", USA, 2003-2010
71. "Buffy och vampyrerna", USA, 1997-2003
72. "Lagens änglar", USA, 1986-1994
73. "Cityakuten", USA, 1994-2009
74. "In treatment", USA, 2008-2010
75. "House", USA, 2004-2012
76. "Frasier", USA, 1993-2004
77. "Raskens", Sverige, 1976
78. "Miami vice", USA, 1984-1989
79. "V", USA, 1983-1985
80. "The shield", USA, 2002-2008
81. "Mot alla vindar", Australien, 1978
82. "Columbo", USA, 1968-2003
83. "Shameless", Storbritannien, 2004-
84. "Den vita stenen", Sverige, 1973
85. "The comeback", USA, 2005
86. "Mission: impossible", USA, 1966-1973
87. "Melrose Place", USA, 1992-1999
88. "Sherlock", Storbritannien, 2010-
89. "Den goda viljan", Sverige, 1991
90. "Oz", USA, 1997-200391. "Glee", USA, 2009-
92. "En härlig tid", USA, 1988-1993
93. "The Mary Tyler Moore show", USA, 1970-1977
94. "Battlestar Galactica", USA, 2004-2009
95. "Nord och syd", USA, 1985-1994
96. "Nollor och nördar", USA, 1999-2000
97. "Par i brott", USA, 1985-1989
98. "Falcon Crest", USA, 1981-1990
99. "Grey's anatomy", USA, 2005-
100. "Gilmore girls", USA, 2000-2007

Att hanka sig fram.

Sitter på bussen mot jobbet, solen i ögonen och pepp i hjärtat. Vissa dagar mår jag faktiskt bra. Trots att jag är medveten att jag troligen inom ett halvår ligger på op-bordet igen, om inte förr.

Maken frågade häromdagen om jag känner att jag fått ett måndagsexemplar till kropp. Fram till nu har jag faktiskt inte gjort det. Tvärtom, jag har alltid känt att den ställt upp och fungerat bra (superfertil som ett exempel) och läkt snabbt efter alla op. Jag har känt att jag har misshandlat den med alkohol, rökning och socker. 15 kilos övervikt konstant. Därför ändrade jag alla mina levnadsvanor (fast jag drack en del) och började träna 3-4 ggr i veckan (SOM jag saknar det) efter mina första operationer. För att ge tillbaka. Om du håller dig tumörfri ska jag ta hand om dig bättre - typ. Nu känner jag dock att det måste blivit ngt fel i tillverkningen... Svårläkt, infektionskänslig och en 5-centimeters "boll" i magen igen.

Men jag ger samma löfte nu som då. Bara bort med skiten så ska jag ta hand om dig. Jag kommer nog först sörja att det aldrig mer blir fler barn och att klimakteriet inträffar vid 33-års ålder. Men sedan ska jag vara lycklig över att ha en kropp som håller mig vid liv igen. Deal?

/ J

Cancerkoll.

Jag var inte ens orolig inför dagens besök. Orkade inte. För vad mer kan hända nu? Jag har dessutom fått mens, klart allt är som det ska då.

- Det sitter något på äggstocken som är kvar...

Jaha. DET kunde väl hända då...

Blodprover skickade till Lund. Om de visar positivt på cancermarkörer sätts karusellen igång igen, och jag kan säga hej till klimakteriet och hejdå till fler barn (som jag redan sagt hejdå till iofs efter samtal med läkaren i dag. Livmodern ryker snarast). Om de inte visar positivt blir det ändå dubbelkoll 5 november. "Bara för säkerhets skull..." Okej doktorn, du vet bäst. Klart det är en "konstig cysta". Såklart. Vad annars. Inga fler tumörer nu tack.

 

Jag orkar inte riktigt med mer cancer nu Gud. Ge mig åtminstone en paus att läka efter infekterat snitt innan jag måste opereras igen. Och låt min själ komma ikapp med vad som hänt.

/ J

Rapport.

Första jobbdagen avklarad utan bekymmer. Mer än extrem trötthet efteråt, trots enbart två timmars jobb och praktikantlika arbetsuppgifter. Inget ansvar (chefar i vanliga fall) och lugn start. Underbart!

Cancerkoll i morgon. Mensen har dessutom kommit igång, är jag i alla fall rätt säker på. Skönt. För mig betyder det inga tumörer men såklart vet jag att det inte behöver vara så. Jaja, i morgon vet vi. I morgon får jag kanske svar på läkarens planer för min livmoder också.

/ J