Alve är ju minst sagt lite sen. Han är som en stor bebis fortfarande. Snart 17 månader men kan inte så mycket. Vad glad jag är över det! På så vis får jag ha kvar min bebis lite längre. Sista bebisen får vara bebis länge.
Men så kom julen och så exploderade han! Han kan numera ställa sig upp mot något! Krypa i trappor är han väldigt väldigt bra på (och därför väldigt sur på grinden). Han kan härma djur och bilar, säga hej och tack (taaaaaaaaaa med söt betoning) och mamma och pappa. Frågan man honom om han är stark spänner han armmusklerna och vrålar "aaaaaah", och frågar man om han är söt lägger han handen vid kinden och huvudet på sned.
ÅÅÅÅÅÅH söööööööööt!
Häromdagen var vi hos tandläkaren, Lilla och jag. Det var inte kul med gummiklädda fingrar i munnen tyckte palten. Men han fick välja en tandborste, då blev han gladare! Sen frågade jag om mina sönderbitna tänder (stress anyone?) och så konstateradevi att det är mer ekonomiskt att dra ut tänderna när de gått sönder helt. Inte lägger jag tusenlappar på tänder som bara ska hålla ett par år till.
/ J
Vilken liten goding du har.......jättesöt ♡ ja shit va tänderna blir sköra av alla behandlingar m.m trodde det va bara jag som hade sköra tänder.... önskar dig en God Natt ♡
SvaraRadera