"Vad tänker du på?"
Jag tänker på hur innerligt jag önskar att få vara som er andra igen. Att få tillbaka samma okunnighet. Liksom att falla i glömska. Jag önskar att jag slapp mina tankar. Att vara så innerligt medveten om saker som ingen ska behöva veta något om. När jag ser andra människor tänker jag hur lyckliga alla är, alla som inte är som jag. Döende.
Jag tänker hur svårt det är att leva utan någon som vet hur det är. Att stå ensam. Jag tänker att sedan Lina dog pratar jag inte med någon längre om just det. Hur det är. För ingen annan förstår. För ni tänker inte på att ni ska dö hundra gånger om dagen. Jag vet att ni är människor som är medvetna om hur sköra livet är, speciellt eftersom ni har en vän som är just döende - moi - men ni tänker inte på det som vi i sitsen gör. På att det kanske var sista gången ni gjorde si, sista gången ni gjorde så. Att nästa gång ni gör detta blir det antagligen den sista, att det inte blir fler resor till solen eller fler städer som upptäcks.
Ni är medvetna om att livet kan ta slut om två sekunder, men ni har era drömmar och planer kvar. För vad ni mer vill göra med livet, för vad ni vill upptäcka. Bilda familj, skaffa många barn. Drömma om resor, om vad ni ska göra när barnen är stora. Om att få nya utmaningar på jobbet, på allt ni hinner göra när ni gått i pension. Ni har drömmarna kvar, ni har lyxen att kunna drömma. Inget har krossat illusionerna om ett liv hos er. Jag tänker att jag önskar jag fick vara som er.
Det tänker jag på kära du.
/ J
Åh kära du!
SvaraRaderaJag tänker att jag önskar att du fick vara som oss.
Jag tänker att jag aldrig slutar hoppas på att du kommer att få vara som oss.
<3
Désirée
Varför är livet så orättvist? Varför drabbas unga människor, mammor som du av detta? Hoppas du ändå har någon att prata med. Att prata är viktigt och att känna gemenskap är ännu viktigare...
SvaraRaderaJag önskar samma sak. Att du kunde få vara som oss och inte behöva tänka att du ska försvinna alldeles för tidigt.
SvaraRaderaJag fattar att jag inte alls har koll på hur du verkligen känner och mår men vill du prata så finns jag här. Och jag behöver inte vara sådär sjukt positiv för tror inte det är det du behöver.