Klockan har passerat 9:30 och jag ligger i sängen och vägrar gå upp. För nu är jag sur. På riktigt.
Framfogen känns som den ska spricka. Dagligen. Jag skulle behöva en rullstol att ta mig runt med, alternativt aldrig mer sätta eller lägga mig ner igen. Nu gör det ta mig tusan ont överallt och jag vill bara ha ut honom...
Ny överläkare på förlossningen i går. Den bästa hittills. Inte mkt hade hänt men hon ville prata fler naturliga igångsättningssätt OM jag blir mogen för det. Som kateter. Men då måste det gå in två fingrar och nu går det in nästan ett helt. Hon undrade om jag vill föda så pass mkt att jag kan tänka mig att skjuta på snittet, jag lovade att fundera över helgen.
Fan helvetes jävla skit att det år 2012 inte går att veta om man kan eller inte.
Ny dejt med henne tisdag (mvc måndag) och då ska vi kolla statusen lillebror med vatten och vikt och allt innan vi bestämmer något.
Hör hur min fina make fixar American pancakes till frukost <3 Jag vill så gärna orka men åh snälla lillebror kom!
Läkaren sa att i nuläget vill min kropp inte föda barn, men det kan ändras på tre minuter. As if.
/ J





Åh vännen!!! Jag är sugen på att sätta mig i bilen och åka till dig. Jag vet hur tungt det är. Sen lider jag med dig som verkar ha ondare än jag hade. Det är INTE kul. Skönt att du träffat en bra läkare. Förstår att det är jobbigt beslut ang snitt eller inte. Själv är jag ju livrädd för snitt. :) tänker på dig!!! Kram
SvaraRadera