Det kan väl inte bli värre nu?

Ligger inlagd. Igen. Infektionen är svår och nu får jag antibiotika intravenöst och morfin så de kan tömma såren på decilitrar var dagligen. De tar massa prover och odlingar såklart.

Det känns tryggt att vara här. Det känns så fruktansvärt sorgligt att jag drabbades av detta också. Läktiden är minst tre veckor. Jag börjar jobba om fyra. Det var inte så här det skulle bli.

Men. Alve mår bra. Min familj mår bra. Jag har inte kroppen full av tumörer. Om detta gör att mina barn slipper skit framöver tar jag det, det måste finnas en mening med att jag drabbas av allt.

/ J