29 augusti 2012

Gråtfärdig.

Sitter i förlossningens väntrum och väntar på försenad personal. Eller ja, jag hade tid 11 och nu är klockan 11:30. Jag kämpar mot tårarna av flera anledningar. Vaknade klockan 05 av att sängen var en sörja igen. Tåbbe fick rengöra och byta förband. Ringde hit men de tyckte jag kunde vänta till min inbokade tid om det funkade för mig, och det gjorde det. Försökte somna om, då trillar en superfebrig och snorig Isa in. Och så Alve - som äter för lite och kräks mycket (tycker vi) och som bevisligen har ont i magen för han skriker mer och mer och är olycklig som Isa aldrig var. Vi har Dr Brown-flaskor men han verkar få i sig såååå mkt luft för han smaskar mer och kämpar, så vi bytte till napp 2 men det gick för fort. Nu har jag googlat och sett att Mams nappar funkar till våra flaskor, för jag tror det är nappen som är problemet för herrn. Den är liksom för lång. För flaskorna på BB var inga problem, förutom att de inte är kolikflaskor...

Jag bara gråter. Hela tiden. I morgon blir han 14 dagar och när ska allt bli bättre? När jag ska bli så bra så jag kan ta hand om mina barn??

/ J

2 kommentarer:

  1. Åh vännen! Var börjar jag...

    Det är inte konstigt att allt känns skit när du inte har läkt ordentligt efter förlossningen. Snittet och strulet med läckande kroppsvätskor kan väl få vem som helst att kasta in handduken. Får du något svar på VARFÖR det inte läker? Varför det går upp? Vad du kan göra? När kan det förväntas bli bättre?

    Att Isa blir sjuk är ju inte heller roligt... men det hör hösten till. Alla dagissjukdomar. Förhoppningsvis blir hon snart bättre.

    Och lilla Alve. Det är jobbigt att de kräks. Vi levde med det och jag luktade konstant spya första tiden. Ännu jobbigare såklart när Alve är så liten och ni bara vill att han ska gå upp i vikt. Då blir varje liten spya panik (kan jag tänka mig). Vi undrade ofta om Arvid över huvud taget fick i sig något så som han spydde. Men då vägde han över 4 kilo när han föddes och gick upp från början. Så han fick i sig det han behövde. Det är tuffare med ett litet barn. Dels vill ni ju att han ska gå upp så han blir större, dels har han kanske svårare att äta just för att han är liten. Det blir ju liksom en ond cirkel. Får ni stöd hos BVC? Hjälper de er? Får ni råd?

    När det gäller ont i magen - går det med Sempers magdroppar eller Minifom eller något? Kan det hjälpa? Vad var det för flaskor på BB? Kan ni få tag på likadana? Kan man låna (det brukar väl finnas annat man kan hyra som typ bröstpump etc. kanske går det att hyra flaskor?)

    Du kommer kunna ta hand om dina barn. Det har gått två veckor och det är klart att det är tufft. Att du inte får landa. Är du sjukskriven så Tåbbe också är hemma?

    Oj vad långt det blev. Vill bara försöka hjälpa till.

    Och till sist - att få ett andra barn gör att man inser att de verkligen är sina egna individer trots att de är syskon. Det är skitjobbigt att upptäcka att saker som funkade med ettan inte alls funkade med tvåan. Man jämför ju hela tiden för det enda man känner till är hur ettan var (om man ens kommer ihåg det). Därför är det oroligt frustrerande när en sak som funkade för ett barn är helt omöjligt med tvåan. De är olika, försök tänka det. Även om det är svårt när man hamnar i "det var enklare med ettan".

    KRAMAR

    SvaraRadera
  2. Usch jag lider verkligen med dig. Hoppas det vänder snart. Har du provat MAMs kolikflaska? Adelé skrek ju dygnet runt sina första 7 veckor i livet, och dessa var de enda som funkade för henne.

    SvaraRadera